6 Stora fötter i Helsingborg

Sierra Neveda Bigfoot Barley Wine Style

Vertikalprovning 2004 – 2009 3.88p Ratebeer

Commercial Description:
Gold Medal Winner, Great American Beer Festival (Ales: Brown, Bitter and Pale 1987, Barleywine 1988,1992,1995). Sierra Nevada Bigfoot is an award winning example of the English Barley Wine style. It boasts a dense, fruity bouquet; an extremely rich, intense, bittersweet palate; and a deep, reddish-brown color. This ale is superbly balanced between an almost overpowering maltiness and a wonderfully bittersweet hoppiness.

Beginning Gravity:23 Plato
Finishing Hops:Cascade & Centennial
Dry Hops:Centennial, Cascade & Chinook
Bittering Hops: Chinook
Ending Gravity:6.0 Plato
Yeast:Top Fermenting Ale Yeast
Malts:Two-row Barley Malt, English Caramel Malt, Dextrin Malt

Utseende:

Samtliga öl har en klar orange/brun färg med fint vitt lite krämigt skum som avtar mer och mer ju äldre flaskan är.

Doft:

2009- Färsk humle tar överhand direkt och följs upp av citrus, färska örter och grapefrukt. Karamellsötma, kakor, sirap och gul stenfrukt balanserar humlen fint och det avslutas med florala toner och liten antydan till alkohol.

2008- Redan nu är den färska humlen borta men en tydlig humlekaraktär finns kvar och toner av örter och citrus balanseras med karamell och gul stenfrukt. Alkoholtonerna är borta.

2007- Maltigheten och de söta dofterna av karamell och sirap tillsammans med toner av gummi och läder tyder på en liten start på oxidation. Även små toner av soja finns i bakgrunden. Små vinösa toner med madeira ger en viss balans men humlen är trött och visar sig med lite örtiga inslag.

2005/6- Tydliga åldringstecken. Soja och gummi är tecken på oxidation. Malten doftar sött av karamell, övermogen frukt, portvin, och madeira. Lätta toner av torkade örter och trä.

2004- Tröttast och sötast av flaskorna. Gummi, läder, soja och mogen frukt. Sirap och karamell håller i sig. De vinösa dofterna av portvin och madeira dominerar.

Smak:

2009- Kraftfull, frisk humlekaraktär med citrus, grapefrukt, gräs, tall och gran. Behaglig sötma med karamell, farinsocker, russin, fikon och torkade frukter. Alkoholen ger en varm fyllighet utan att vara påtaglig smakmässigt. Otroligt balanserad. Lång bitter citrusaktig eftersmak.

2008- Kraftig humlekaraktär men utan spets, citrus, grapefrukt och gräsiga toner. Sötman kommer fram lite med karamell och socker i täten, fikon russin och torkad frukt. Alkoholen väl inbakad mellan bitterhet och sötma. Lång bitter eftersmak med citrus och frukt.

2007- Fortfarande mycket humle men lite trött, citrus och grapefrukt håller i sig. Sötman går mer över till torkad frukt russin, sirap och karamell. En lätt antydan av soja. Alkoholen värmer bara. Sötare avslutning med bitterhet.

2005/6- Här är humlearomerna borta mer eller mindre, maltigheten har tagit över med mogen frukt, karamell, russin och fikon. Unken smak av källare, lite soja, gummi tyder på oxidation. Vinösare än de yngre årgångarna med madeirans söt/syrlighet. -05 aningen fräschare. Söt vinös avslutning med liten bitterhet.

2004- Tröttast och sötast. Påminner mer om gammal Hardy än om amerikansk humlebarley. Oxidationssmaker av gummi och lite soja. Karamell, russin, madeira och portvinssmaker. Gott fast på sitt eget vis. Söt vinös avslutning med madeira, liten bitterhet finns fortfarande.

Sammanfattning:

Ju yngre flaska ju mer fräsch humle, men detta var ju väntat. Bästa balansen finns i -08:an, otroligt komplext öl.

Efter 3 år kommer gummi och oxidationssmaker fram, sötman blir mer påtaglig och den engelska barleykaraktären med större karamellsötma framträder mer ju äldre flaskan är.

Flaskorna blir inte sämre med åren de utvecklar bara mer söta, vinösa smaker efter hand. Skulle väl rekommendera en äldre Bigfoot till osten framför visa belgiska mörka öl.

Betyg:

Andreas 18/20

Fredrik 9/10

/Andreas